Då en förening besluter att upplösa sig skall styrelsen inleda de likvidationsåtgärder som upplösningen ger anledning till. Alternativt kan föreningen (föreningsmötet) eller styrelsen utse en eller flera likvidatorer. Detta behövs dock inte om föreningen samtidigt som den besluter om upplösningen godkänner en av styrelsen uppgjord slutredovisning enligt vilken föreningen inte har skulder.
Frågan om upplösning av en förening hör till de åtgärder som föreningslagen reglerar mera detaljerat i kapitel 7.
Beslut om upplösning fattas av föreningsmötet, det vill säga medlemmarna. Beslut om likvidation får inte fattas om inte saken nämnts i kallelsen till mötet.
Många föreningar har dessutom särskilda stadganden om hur beslutet om upplösning skall fattas, till exempel att beslutet måste tas vid två möten mellan vilka en viss tid skall förflyta, eller att beslutet skall godkännas av minst 3/4 av de givna rösterna.
Enligt lagen skall föreningar också i sina stadgar ha bestämmelser om hur föreningens tillgångar skall disponeras vid upplösning. Beslut om upplösning av föreningen kan aldrig delegeras till styrelsen.
Vad göra med föreningens egendom?
Den upplösta föreningen kan äga egendom och ha skulder. Om egendomens värde är litet och skulderna små, kan styrelsen före mötet realisera egendomen och betala bort skulderna. Då kan styrelsen göra en utredning som godkänns på samma möte som man röstar om upplösningen av föreningen. I föreningens stadgar står hur föreningens tillgångar skall användas ifall föreningen upplöses eller avslutas. När allt är utrett och en utredningsrapport gjorts, gör styrelsens ordförande en anmälan om föreningens upplösning till föreningsregistret.
Om föreningen har obetalda skulder eller om styrelsen av en eller annan orsak inte har lyckats sammanställa en slutredovisning då beslutet om upplösningen fattas skall likvidationsprocessen omedelbart inledas.
Efter att föreningen beslutat upplösa sig får den inte fortsätta med ekonomisk verksamhet annat än i den begränsade utsträckning som likvidationsprocessen förutsätter. Om likvidatorerna upptäcker att föreningens tillgångar inte räcker till för att täcka skulderna skall konkursförfarande tillämpas.
Likvidatorerna skall ge en slutredovisning för upplösningen fram till det att föreningen upphör och se till att denna bevaras. Detta gäller dock inte om egendomen överlämnats till konkurs. Beslut om upplösning kan fattas medan konkursförfarandet pågår eller då det är avslutat. Likvidationsåtgärderna är klanderbara upp till sex månader efter att föreningen upplösts.
Föreningslagen anger ingen tidsfrist för hur snabbt likvidationen skall ske, men avsikten är att det skall utan dröjsmål. Föreningens ordförande eller likvidatorn skall se till att anmälan om upplösning görs till föreningsregistret. Upplösningen anses ha trätt i kraft då den antecknats i registret. Om föreningen finns antecknad i skattemyndigheternas register skall anmälan även göras på blankett Y4.
Upplösa en förening genom domstolsbeslut
Om inga föreningsmöten hållits på länge, inga beslut om upplösning har gjorts eller om egendom missköts och förorsakar skada åt utomstående kan en medlem eller annan som saken gäller vända sig till domstol och få föreningen förklarad upplöst.
Andra föreningar som kan upplösas med domstolsbeslut är de som enligt föreningslagen inte borde ha grundats.
Föreningslagen räknar upp sådan verksamhet som leder till att föreningen kan upplösas. Föreningslagen förbjuder bland annat föreningar med militär verksamhet och verksamhet som väsentligt strider mot lag och god sed. Föreningar vars verksamhet involverar skjutvapen behöver separata tillstånd.
Läs mer
Föreningslagen kapitel 7 och 8
- Upplösning
- Upplösning av en förening genom domstolsbeslut
- Anmälan om upplösning